"The logic of words should yield to the logic of realities."
Jag pratar såklart om mänsklighetens fiende numero uno, nämligen högskoleprovet.
Det var enbart tack vare mina enorma energireserver som jag överlevde det hela.
Det kan ju tyckas att när man ska möta mänsklighetens fiende numero uno, så kommer man utvilad och väl förberedd. Men några sådana ord finnes inte i min vokabulär.
En hel timmes sömn och absolut ingen förberedelse som helst, that's how we do it!
Bröt jag ihop? La jag mig i fosterställning och grät? Ångest? Panik?
Nej, istället satt jag där och lurade i alla att jag är världens smartass, mhm.
Jag kryssade och kryssade och när jag inte kunde svaret så kryssade jag vidare ändå.
Jag använde mig utav min övermänskliga läsförmåga och hade alltid minst 15 min tillövers.
Behöver jag nämna att jag struntade i att ta med det personliga svarshäftet hem?
Rebel, that I am!
Weheartit.
Nu ska lilla rebelliska jag mysa med min pojke.
Varväl!
"To be trusted is a greater compliment than being loved."
Jag vill inte bara skriva om allt jag har gjort för att fylla upp, för att få dem där tio, tjugo inläggen.
Nej, jag vill skriva om de små ögonblicken, de som verkligen betyder något.
Jag vill skriva när jag verkligen känner att det här, det vill jag skriva om!
Just nu har jag väl inte direkt något att skriva om.
Fast det har jag i och för sig aldrig ändå, nästan.
Jag får det bara att verka som att jag har det, mhm.
Ikväll blir det att försöka lägga sig i tid. En viss fröken ska nämligen upp tidigt för att sedan skriva
högskoleprov hela långa dagen. En väldigt väl förberedd fröken kan vi säga.
På kvällen sedan får jag äntligen öppna det där paketet som stått och retat mig i veckors tid!
Det ser jag fram emot och häxa ska jag vara!
Pojken, han ska vara vampyr.
A dangerous couple, are we not? :D
Weheartit.
I väntan på pojkens hemkonst ska jag duscha.
Jag och pojken såg förresten Gangs of New York igår och jag upptäckte att pojken är fasligt
lik Leonardo DiCaprio.
Det är kanske inte första kopplingen men just i den filmen är det nästan läskigt hur lika de är.
Nåja, varväl!
"None are so old as those who have outlived enthusiasm."
Här hemma har vi fullt upp med att forska om tiden 1900-1920 talet i USA, och fram till 1930 i vissa fall.
Fast inte just nu då för pojken är iväg på rollspel och jag, ja, sitter och bloggar.
Varför gör vi då det?
Helt enkelt för att pojken, och hans vänner, ska rollspela och just det rollspelet utspelar sig under den tiden.
Så för att pojken kom hem entusiastisk och sa att;
"Nu du! Nu ska vi forska och forska ännu lite till!", så sitter jag här nu och, just det, forskar.
Det bästa med det hela är att jag fått till uppgift att hitta en massa filmer som utspelar sig under 1920-talets USA.
Varför är det det bästa?
Jo, för att en av mina favoritfilmer, Chaplin, utspelar sig då och nu har pojken ingen chans att komma undan.
He shall see it! Han kommer till slut ångra att han gav mig den här uppgiften.
Jag ska insistera hårt och bestämt på att vi ska se varje film jag hittar, hehe.
Vad gör man inte för sin pojke liksom?
Åh, rollspelare, de går verkligen in for it. Det är faktiskt nästan gulligt.
När det kommer till min rollspelare så är det gulligt, nästan för gulligt. 
Mmh, den här tiden är inte långt ifrån nu. Weheartit.
Nu ska jag fortsätta fylla upp listan med filmer så att jag och min gulliga rollspelare har något att göra.
Varväl!
"If we do not discipline ourselves the world will do it for us."
springa runt och dansa och skaka på rumpan.
Åh, den pojken.
Ett liv utan honom vore alldeles för tråkigt och ovärt, för att inte tala om helt otänkbart.
Men nog om honom.
Jag har ju faktiskt annat att skriva om.
Säger vi.
Åh, förresten! Jag har äntligen beställt en vinterjacka.
Verkligen på tiden också tycker jag, mm. Det har ju blivit så himla kallt ute redan.
En riktigt mysig jacka är det, hoppas den är lika fin IRL.
Fast det är den nog.
Weheartit. Åhå, hur fin bild?!
Nu ska jag och den dansande pojken sova.
Vi ska nämligen upp tidigt för att tvätta.
Egentligen skulle vi tvättat i förrgår men, duktiga som vi är, trodde vi att vi bokat tvättstugan till igår.
Men den här gången ska vi inte missa den!
Varväl!
Here comes the sun and with it comes laughter and joy.
Ja, pojken har lyckats övertala mig till att, med hans hjälp, skapa en rollspelskaraktär till ingen mindre än mig själv.
Fråga mig inte hur han lyckades, he just did.
Mina enda två högst ivriga önskemål var att jag ska vara alv med svart hår. Sagt och gjort.
Nu när vi kommit en bit så vill jag gärna tro att han nästan ångrar att han tagit sig an mig, hehe.
Han kan förklara något, som egentligen är väldigt enkelt och som jag faktiskt förstår, men någonting
gör att jag helt automatiskt väljer att inte förstå och istället ställer tusen dumma frågor.
Jag brukar annars förespråka att det inte finns några dumma frågor men, ehm, jag kan ibland
ställa de dummaste av alla dumma frågor någonsin ställda.
Jag tappar också tålamodet och utropar stup i kvarten att: nej, jag vill inte spela rollspel!
Efter en längre stund(läs: ett par minuter) är jag tillbaka, ivrig och entusiastisk,
och frågar glatt: Ja, hur gör man nu då?
Sedan att jag hade ett, eller två, fingrar med i det hela från början, det hör inte hit.
Att det är jag som av ren nyfikenhet flera gånger sagt att det skulle vara intressant att prova på,
det hör självfallet inte hit! 
Mhm, fin är han allt.
Nu ska jag få honom att slita sig från datorn.
Vi ska nämligen ta en promenad.
Varväl!
Love is a curious and absolutely wonderful thing.
Allra oftast händer det när han ligger nerbäddad bland alla våra kuddar och täcken.
Det är något som gör att jag inte på några vis kan låta bli och det hände sig för bara en stund sedan.
Såhär gick det till:
Jag ser hur alldeles mysigt pojken har det i sängen, så jag springer tvärsöver rummet och hoppar på honom.
" Hej älskling!" (säger han med världens sötaste nyvakna röst.)
" Det är inte jag, hehe!" (säger jag sådär lite filurigt.)
" Hej någon!" (han bestämmer sig för att spela med.)
" ÄR DU OTROGEN!?" (säger jag med jätteledsen röst och med hundögon-blicken.)
Här nickar han och ser hur nöjd ut som helst.
Han nämner också någonting om att han är bra på att vara otrogen.
Det hela slutar med att jag avslöjar att det var ju jag hela tiden och han låtsas bli överraskad.
Såhär går det till, i princip, varje gång och ändå tröttnar jag aldrig, haha.
Weheartit.
Nu måste jag börja fixa mig.
Elina ska nämligen firas idag och jag har fått pojken att följa med, håhå.
Bilder från firandet kommer kanske upp senare idag men jag lovar inget.
Varväl!
"Fear makes strangers of people who would be friends."
Glad ska man vara en sådan här dag och det är jag!
Varför vet jag inte riktigt.
Men det är det bästa med glädje, och lycka. Man behöver ingen anledning för att känna det!
En bild säger mer än tusen ord?
Ja, vad den där bilden egentligen säger, det går jag inte in på nu. Vet jag ens det?
Men idag säger den att det passande nog är Janita och Lisa på den och att jag ska ner på stan och träffa dem.
För att hinna i tid så måste jag gå ganska exakt nu.
Ut i det fina vädret med er och varväl!
"A loving heart is the beginning of all knowledge."
Lite nytt i vår filmhylla, som nu är uppe i över 300 filmer!
Egentligen ska Public Enemies vara med i bilden också men den valde att vara osynlig, säger vi.
För det var inte alls så att jag glömt bort att vi köpt den också.
Nu ska vi äta och se på film. Gör vi något annat?
Jo, vi spelar ju faktiskt brädspel.
Varväl!
"Not all those who wander are lost"
Jag vet inte vad jag tycker om det riktigt.
Känner jag mig själv rätt så kommer jag inom en snar framtid att totalvägra brädspel.
Stackars pojk, han har ju så intensivt försökt omvandla mig till nörd också.
Att jag sedan aldrig upphör att överraska mig själv, och dessutom inte alls är supernörd numero uno, hör inte hit.
Fast om sanningen ska fram så var jag faktiskt med och bjöd in honom.
Men det hör ju självklart inte heller hit!
Eftersom att det inte hör hit så hör det inte heller hit att jag egentligen får skylla mig själv.
Nu visar det sig att han tydligen inte kommer över ändå.
Det måste vara min lyckodag!
Nej, nu ska jag inte vara elak. Jag ville ju spela. Faktiskt.
Weheartit.
Nu när kvällen inte är uppbokad längre vet jag inte vad jag ska göra.
Det lär väl bli att övertala pojken att se på film och äta chokladbollar till, hehe.
Varväl!
"The true sign of intelligence is not knowledge but imagination."
Början av dagen gick väldig långsamt men kvällen har gått hur fort som helst.
Känns det som åtminstone.
Väldigt produktiv har jag också varit, mhm.
Jag har spelat brädspel och nu bakar jag chokladbollar.
Pojken ville ha med bittermandel och jag själv provar hur det blir med digestivekex istället för havregryn.
Weheartit. Ett sådant hus vill jag ha. Men jag vill gärna ha ett ankare också.
Nu ska vi, faktiskt, vara ännu mer produktiva och se på film och äta.
Varväl och godnatt!
"If everyone is thinking alike, then somebody isn't thinking."
En klänning och två tröjor för 178 riksdaler - inte illa!
Hittade finaste koftan på Myrorna men den försvann spårlöst, elakt.
Kängor hittade jag också men valde att inte köpa dem, tyvärr.
Systrarna och jag såg på Kalle och Chokladfabriken när vi väl kom hit.
Bakade bröd som en del av fikat och fick höra att det var världens godaste bröd.
Det går inte annat än att älska dem två, mhm.
weheartit.
Nu sitter jag och gör absolut ingenting vettigt.
Själv är jag också för pojken är iväg på rollspel. Allt är som vanligt alltså.
Ja, nu ska jag läsa i en bok jag fyndade för ett tag sedan och vänta på pojken.
Varväl!
