We showed our hearts but you did'nt show your's...
Bloggen har fått lida nu sedan jag såg GACKT i tisdags.
Jag försöker smälta det fortfarande.
Jag försöker smälta hur han, som jag vet kan leverera grymma konserter, kunde vara så inte alls grym.
Väl efter insläppet 18.30 fick man vänta i nästan två timmar innan konserten började.
Jag tänkte att ja, men det gör väl inte så mycket.
När det börjar märker jag att GACKTS "nya" band stjäl i princip hela showen och GACKT let's them.
Inte kunde han andra sångaren sjunga heller och hans röst passade inte alls med GACKTS.
De spelade i kanske 1, 5 timme och på den tiden hann de med bara TRE GACKT låtar.
Varav en var översatt till engelska, inte ens i närheten av lika bra som original och en annan helt konstigt omgjord. De sjöng väl kanske i sammanlagt 25 min, vilket är en överdrift egentligen.
Resten av tiden roade dem sig med att göra en massa sexiga rörelser och skrika åt publiken att skrika.
Men det bästa var att de mellan varje låt stod och glåmade sig i rampljuset i kanske 10 min...
Jag trodde att det skulle bli bästa konserten hittills men istället blev det den sämsta.
Förlåt GACKT men så är det.
Nåja, över till bilder från köandet då!
Janita var glad när vi kom fram, utan att åka vilse! Klockan var förresten mindre än 05.30.
Cecilia åt kakor redan då!
Jag och Janita gick iväg på en liten fotorunda och lämnade Cecilia helt ensam.
Jag sade åt Janita att tänka på Rikard!
Globen såg vi och fotograferade!
Våra nummer i kön, och Charlie!
Det här skrev vi till GACKT! I en annan bok fick han en historia om Charlie.
Även fast konserten inte blev vad jag förväntat mig så är jag ändå glad att jag fick se GACKT.
Han är ju still the one liksom. Typ.
Det här blev ett väldigt långt inlägg så därför dyker bilder på mig upp i ett eget inlägg.
Varväl!
Jepp helt värdelös om man sitter och gäspar, kollar inredning och håller på att somna... Ännu värre där framme:O
